Vill bara tillbaka till stadion, en av de ställena där jag känner mig levande.
Sitter och tittar på videos och längtar tillbaka, älskar känslan av att det är nån sorts drömvärld, där allt man kan göra är att bara sträcka upp händerna i skyn, och sjunga så högt man kan tills man inte kan sjunga nå mer.
Bara hoppa upp och ner, blunda och låtas ryckas med av musiken.
Men så fort musiken stängs av, folk skringras, och det enda man har kvar är de värkande föttarna, konserttröjan och musiken i huvudet,
då känns det nästan som att det alldrig har hänt, som om det bara var en dröm.